Historia

Krageholm

Historia

KRAGEHOLM ligger ca 8 km nordväst om Ystad nära Svarteåns utlopp ur Krageholmssjön. Det är till sin grundstomme en byggnad från 1500-talet, som ursprungligen uppfördes på den tidens sätt med fyra längor kring en sluten borggård och med vallgravar runtomkring. Efter en brand på 1670-talet var borgen i förfallet skick och först på 1720-talet gjordes en iståndsättning, varvid borgen omformades, så att den nu bildar en huvudlänga jämte två därmed sammanbyggda flyglar. Borgen omges av en trädgård från 1600-talet i fransk stil och en senare anlagd "engelsk" park.

Gården förekommer under medeltiden ofta under namnet Krogholm och var då sätesgård för flera medlemmar av de mera betydande adelssläkterna i det dåvarande Danmark. Troligen residerade här under slutet av 1200- och början av 1300-talet Jens Nielsen Due. Han är visserligen inte uttryckligen nämnd som ägare till gården, men man vet, att hans sondotter Margareta Bondesdatter Due ägde godset och genom gifte förde det till Jep Axelsen av den mäktiga släkten Thott. Sedan dessa makar dött (de ligger begravda i Ystads klosterkyrka) tilldelades Krageholm vid arvskiftet 1419 sonen Bonde Jepsen Thott, som senare ärvdes av sin son riddaren och riksrådet Jens Due Thott.

Denne dog barnlös och efterträddes av sin systerson riksrådet Axel Brahe, död 1487. Hans arvinge var sonen Tyge Axelsen Brahe, en av sin tids rikaste och mest betydande män, som även var ägare till Tosterup och Vittskövle. Han levde ända till 1551. Av hans söner Lave och Jens dog den förre 1567 barnlös och den senare redan 1560, men efterlämnade en son Peder Brahe, som hade flera arvingar.

Dessa löstes ut av svärsonen Otte Marsvin (som lät bygga Marsvinsholm 1644-48) och först från dennes tid finns några uppgifter om slottets uppförande. Han säges ha år 1639 antingen uppbyggt eller också betydligt reparerat det. Med all sannolikhet är emellertid slottet uppfört under någon av hans företrädare.

Otte Marsvin efterträddes redan under sin livstid av svärsonen Iver Krabbe, förut ägare till Jordberga, vilken var en av sin tids rikaste och mest ansedda män. Han levde ett gott stycke in på den svenska tiden. 1670 lämnade han egendomen i arv till sin son Jörgen Iversen Krabbe. Denne var en lärd och försynt man och ledare för den skånska adeln. Förutom Krageholm ägde han också Högestad, Baldringe, Tosterup och Fulltofta. Han har för eftervärlden kommit att framstå som något av en martyr. I samband med Karl XI:s skånska krig blev han 1677 fängslad av svenskarna på blotta misstanken om samröre med danskarna. Efter en närmast parodisk rättegång dömdes han till döden och arkebuserades på Stortorget i Malmö den 16 januari 1678. Orsaken till dödsdomen var snarare att svenskarna traktade efter Krageholm och att Krabbe inte godvilligt ville sälja egendomen. Vid avrättningen var Krabbe klädd i svart sammet och uppträdde med stor värdighet. De som verkställde avrättningen hade han givit 30 dukater var. På skulptören Stig Blombergs "Torgbrunn" på Stortorget kan man nu bl.a. se Jörgen Krabbe förrättande sin sista bön innan avrättningen.

I samband med händelserna i Malmö drabbades Krageholm också av en eldsvåda, som troligen var avsiktligt anlagd, och blev sedan stående obebott i nästan 30 år. Krabbes trogna unga maka Jytte, född Thott, ägnade hela sitt återstående liv till att försöka övertyga världen om mannens oskuld. Det berättas att hon efter hans död alltid gick klädd i svart och bodde i ett svartklätt rum. Hon ville ej heller bo kvar på Krageholm utan lämnade gården åt sitt öde och flyttade först till Högestad, där hon lät mura igen alla fönster som vette åt Krageholm, och sedan till Baldringe, där hon avled 1707.

Fortsättning